PASSRESAN!
Vi startade vår resa i Måndagskväll från hemmet till busstationen kl: 11:30. Här gick allt smidigt, framme i tid, fann bussen och intog våra platser.
Bussen lämnade Alanya 00:00 och då var vi påväg på resan som skulle ta 8h30 min. Planen var att vi alla skulle sova på bussen och vara pigga på morgonen innan vårt passtid på ambassaden 13:30. I början tänkte vi inte på det så mkt, men sätena var obekväma, servicen inte den bästa... Ju längre vi åkt och detso tröttare vi blev så började skiten. Mannen lyckades somna, värre för mig och sonen.. De drog på en sådan värme i bussen så det kändes oms om jaginte fick luft... Som en bastu utan någon som helst "rerelse" i luften. Det hostades ocvh snorades överallt. Fick "puffa på mannen var gång han började snarka annars hade de nog kastat ut oss då han låter som ett tåg...
Jag fann ingen bekväm ställning, vid ett av stoppen köpte vi en sådan här ring man sätter om halsen som kudde men den hjälpte nada. För här hade jag typ redan fått nackspärr..
Helda den resan stönade och stånkade jag och sonen av värmen (förklaringen var attd et var kallt ute, javiist vissat ställen -5... Men inte behöver man ha bastu inne iaf, alla har ju vinterjackor!(man kan använda som täcke) jag hittade ingen bra ställning, nacken gjorde ont... Tillslut fick jag sätta mig med ryggen mot fönstret för att kyla mig.. SÅ tro mig när jag säger att jag klev av bussen supertrött som ett vrak... Härifrån Taxin mot abmassaden, (hade mannen frågat mig innan hade jag kunnat berätta att det ej låg restauranter för fruskost i närheten)
Här går vi i -5 grader och letar runt, vi fann ett hotell där de hade typ cafe. Vi beställde frukost, som de ej lyckades göra. Men vi var bara glada att ha någonstans att sitta i 5h innan passbesöket.
Så vi åt frukost, beställde kaffe etc och satt vid en värmare...
När det börjar närma sig vår tid för att gå mot ambassaden (13:30) Så var vi där 13:10.. Här upptäcker jag när jag skall ta fram koden man får vid bokningsbekräftelsen att vi INTE hade bokad tid igår.. NÄR vi bokade in i Fredags, så måste ngn bokat samtidigt så vår tid hoppade till samma datum samma tid men i APRIL!
Så här upplever vi frustration över att ha gjort denna resa panikartat och inser att vi kommer få åka hem igen, bortkastade pengar för resa etc samt vår tid...
Men vi tänker att vi chansar, vi förklarar läget och ber dem snällt om vi kan få komma in ändå då vi ändå var här.
Vi förklarar, står och fryser, vi medger att det är vårt fel men OM de möjligtvis har en möjlighet att hälpa oss.
De tar våra pass, kopia på vår bokningsbekräftelse i April och ger till dörrvakten. Den andra "vaktkvinnan" kommer tillbaka och säger attd e är fullbokade, men OM ngn inte kommer på bokad tid skall de försöka presssa in oss men vi får vänta utanför...
Sagt och gjort, vi stod i kylan, rakt upp och ned utan ngt att sitta på i ca:2,5 h innan de gör oss glada och släpper in oss.
DOCK! När vi satt på retsauranten bokade vi våra bussbiljetter hem (med annat bolag kl 16:00) Vi blev insläppta 15:20
Vi säger ja till allt damen säger, (rädda för att bli utskickade och får komma tillbaka i April) Vi kom ut från ambassaden 15:40 nu har vi 20 min på att ta oss till busstationen annars får vi köpa nya biljetter.
Här springer vi till huvudgatan, mannen kastar sig igenom hårda trafiken och stoppar en taxi. Jag och sonen står kvar på andra sidan rädda att gå över, fyra filer med bilar..
Taxi chauffören och mannen hoppar ut på vägen, stoppar trafiken så vi kakn komma över. Här börjar formula 1 resan till busstationen, vi säger till chauffören att han får extra om han tar oss dit i tid, så vi åker i racerfart slalom mellan bilarna men han tog oss dit på 14 min.
Inne på terminalen springer vi som dårar och hittar vår buss i rättan tid! (anfådda, trötta, hungriga)
Däremot var det annat bussbolag med skönare säten, mkt bättre servece och de försökte inte döda oss med värmen. Resan fick bra, mannen somnade som vanligt, puffade varje gång han snarkade så vi inte skulle bli avslängda från busssen :) Sonen sov i omgångar. Bussen blev lite sen så han gasade sista timmarna för att köra in tid, på hala vägar, snö runtomkring i -7 grader. Här kudne jag inte sova för jag stenkollade på körningen och vägen... haha
Han hann köra in 30 min tror jag vi var då bara 10-15 min sena till slutstationen. Så bilresa hem och kasta på sig pyjamas så hade vi varit på resande fot i 26 h.
Vi alla 3 slog ihop som korthus! Men vilken resa! Tur det är 5 år tills nästa gång... Helt slut i hela kroppen, tröttheten är katastrolfal...
Summan av kardemumman: SE TILL ATT ALLTID KOLLA BOKNINGSBEKRÄFTELSER :)